Fortsätter att pausa här och grejar med min hobby istället.
Hoppas ni hälsar på mig där också.
söndagen den 13:e mars 2011
torsdagen den 24:e februari 2011
måndagen den 21:e februari 2011
söndagen den 20:e februari 2011
I-landsbekymmer
Jag har börjat rensa bland mina vänner på Facebook.
Jag har inte 223 vänner, egentligen.
Visst vill jag fortfarande ha kvar vissa gamla klasskompisar och ex-kollegor som egentligen inte är mina vänner numera, men som jag gärna skulle vilja träffa igen och prata gamla minnen med. Jag vill också ha mina släktingar som vänner, fast jag inte ens träffar de ofta. De är egentligen inte mina vänner utan bara släkt med mig, men de vill jag ha kvar på vänlistan. Däremot är en del av mina vänner på Facebook, vänner till mina vänner och vänner som jag kanske bara har träffat på någon fest förr i tiden, men som jag egentligen inte känner. Tror inte ens att de skulle hälsa på mig på stan. Då är de ju inte mina vänner. De är inte ens släkt med mig. Varför har jag då dem på min vänlista? Vissa har jag skickat förfrågan till. Det gjorde jag när jag var ny på Facebook. Tyckte det var roligt. En del av dem har skickat förfrågan till mig.
Men det är svårt. Ska jag ta bort killen som skickade en vänförfrågan till mig för bara en vecka sedan, som jag då tackade ja till, men som jag har ångrat nu? I och för sig tackade jag nej till honom första gången, men sedan kom förfrågan igen och då tackade jag ja. Varför gjorde jag det? Kommer han inte att undra varför jag har tagit bort honom som vän om jag precis har accepterat hans förfrågan? Skulle han märka att jag tog bort honom som vän? Ska jag ta bort kollegan som jag bara har pratat i telefon med och mailat med några gånger som inte ens är så aktiv på Facebook? Men hon har ju bara 18 vänner. Jag kanske borde vara vän med henne för att hon inte har så många vänner? Eller har hon bara sina närmaste vänner på sin lista. Men varför har hon då mig som vän? Jag är inte hennes vän, egentligen. Ska jag ta bort vännen som är min systerdotters vän? Hon är ju inte min vän, utan hennes vän...
Jag sitter med min laptop i knäet och beklagar mig över "vännerna" på min Facebook. Sambon går förbi och muttrar: I-landsbekymmer. Han har inte konto på Facebook. Kanske skulle jag ta bort mitt konto istället? Nej, det kan jag inte. Jag är Facebooksberoende. Eller kanske just därför jag borde ta bort kontot? Då vet jag ju inte vad mina vänner har pysslat med de senaste dagarna. Fast om de verkligen var mina vänner, skulle jag ju veta det i alla fall?
Nu har jag tagit bort tio vänner från min lista. Vågar jag rensa mera? Hoppas de inte tar illa upp.
Hur väljer du dina vänner på Facebook?
Update: Jag har kommit på det ultimata väntestet på Facebook. Imorgon är min födelsedag. Adjö till de som inte grattar mig. :) Fasen, att jag inte kom på det innan jag gjorde min rensning idag.
Jag har inte 223 vänner, egentligen.
Visst vill jag fortfarande ha kvar vissa gamla klasskompisar och ex-kollegor som egentligen inte är mina vänner numera, men som jag gärna skulle vilja träffa igen och prata gamla minnen med. Jag vill också ha mina släktingar som vänner, fast jag inte ens träffar de ofta. De är egentligen inte mina vänner utan bara släkt med mig, men de vill jag ha kvar på vänlistan. Däremot är en del av mina vänner på Facebook, vänner till mina vänner och vänner som jag kanske bara har träffat på någon fest förr i tiden, men som jag egentligen inte känner. Tror inte ens att de skulle hälsa på mig på stan. Då är de ju inte mina vänner. De är inte ens släkt med mig. Varför har jag då dem på min vänlista? Vissa har jag skickat förfrågan till. Det gjorde jag när jag var ny på Facebook. Tyckte det var roligt. En del av dem har skickat förfrågan till mig.
Men det är svårt. Ska jag ta bort killen som skickade en vänförfrågan till mig för bara en vecka sedan, som jag då tackade ja till, men som jag har ångrat nu? I och för sig tackade jag nej till honom första gången, men sedan kom förfrågan igen och då tackade jag ja. Varför gjorde jag det? Kommer han inte att undra varför jag har tagit bort honom som vän om jag precis har accepterat hans förfrågan? Skulle han märka att jag tog bort honom som vän? Ska jag ta bort kollegan som jag bara har pratat i telefon med och mailat med några gånger som inte ens är så aktiv på Facebook? Men hon har ju bara 18 vänner. Jag kanske borde vara vän med henne för att hon inte har så många vänner? Eller har hon bara sina närmaste vänner på sin lista. Men varför har hon då mig som vän? Jag är inte hennes vän, egentligen. Ska jag ta bort vännen som är min systerdotters vän? Hon är ju inte min vän, utan hennes vän...
Jag sitter med min laptop i knäet och beklagar mig över "vännerna" på min Facebook. Sambon går förbi och muttrar: I-landsbekymmer. Han har inte konto på Facebook. Kanske skulle jag ta bort mitt konto istället? Nej, det kan jag inte. Jag är Facebooksberoende. Eller kanske just därför jag borde ta bort kontot? Då vet jag ju inte vad mina vänner har pysslat med de senaste dagarna. Fast om de verkligen var mina vänner, skulle jag ju veta det i alla fall?
Nu har jag tagit bort tio vänner från min lista. Vågar jag rensa mera? Hoppas de inte tar illa upp.
Hur väljer du dina vänner på Facebook?
Update: Jag har kommit på det ultimata väntestet på Facebook. Imorgon är min födelsedag. Adjö till de som inte grattar mig. :) Fasen, att jag inte kom på det innan jag gjorde min rensning idag.
fredagen den 18:e februari 2011
torsdagen den 17:e februari 2011
Pannbandsfamiljen
Jag har hittat en hobby som jag kan sysselsätta mig med medan jag ligger eller sitter i soffan. Jag har börjat sticka. Perfekt hobby för den som har gipsat foten! Det var senast på mellanstadiet som jag stickade, så jag hade glömt bort hur man gjorde. Jag lånade en bok på biblioteket för nybörjarstickare och det gick fortare än jag hade trott att lära mig sticka igen. Just nu gör jag pannband till mig. Det är bara att sticka en lång remsa med rätstickade maskor och sedan sy ihop på något sätt. Enkelt för mig som nybörjare. Sedan ska jag sticka ett till sonen och ett till dottern... vi kommer nog att ha pannband så det räcker och blir över till våren. Visst är det inne med pannband igen? Eller?
tisdagen den 15:e februari 2011
Alla hjärtans dag-present
Sambon har länge pratat om en plansch som ett par släktingar till honom hade på toaletten. Det var en plansch med inspirerande meningar som gjorde sambon på glatt humör efter toabesöket. Jag ville överraska honom och ge en sådan plansch i present på Alla hjärtans dag. Jag letade efter den eller en liknande plansch i varenda nätbutik, men hittade ingen, så jag bestämde mig för att göra en egen. Jag googlade och hittade några meningar på nätet som gav mig inspiration:
Tavlan ska sitta på väggen mittemot toalettstolen, så att sambon (och alla andra som sitter på vår toalett) ska få läsa några inspirerande ord under tiden de tömmer blåsan eller tarmen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)